1. När blev Kulturnatten en stadsfestival? Det var nästan mer skräpmatstånd och godisförsäljning än vad det var faktiska kulturevenemang. Man behövde gå strategiskt för att slippa alla tydligt underhållningsinriktade scener. Själv lyckades jag hänga en del vid ABFs scen, som vad jag förstod visade upp ABFs egna band, och vid internationella scenen som hade en tydlig inriktning på sin scen och hade bokat bra småband när jag var där. Jag tycker dock att man i framtiden borde vara lite mer kräsna när man bokar om att det ska vara mer åt det konstnärliga och kulturella hållet än underhållningshållet.
2. Elisabeth Ohlson Wallin stod kanske för kvällens bästa utställning, “Heteronorm och etnonorm” i slottets lokaler. Det är oftast en fröjd att skåda Wallins bilder, som kombinerar vackra bilder med starka budskap som ifrågasätter normer. Jag fick chansen att träffa en av hennes modeller och diskutera konsten också. Kvällens höjdpunkt.
3. På arrangemang brukar vegetarisk mat vara helt och hållet bortglömt. Igår åt jag lunch på den vegetariska restaurangen Fröjas Sal, som bjöd på tofuprovning och diverse tofurätter. På kvällen åt jag sojakorv i LOs tält. Det gjorde mig glad att de möjligheterna fanns. Heder till LO som erbjöd vegetariskt alternativ när de delade ut gratis korv.
4. Kulturnattens koncept för toaletterna var en fröjd att skåda. Offentliga toaletter vid arrangemang brukar bli ett äckligt helvete invändigt. Vissa löser det genom att börja ta betalt för toalettbesöken. Vissa löser det genom att hyra in massor av extra städare. Vissa löser det genom mer polisiära insatser. Åtgärderna skapar missnöjdare människor och är riktigt dyra.
Därför är jag glad att Kulturnatten hittat en jättebra lösning. De hade inrett toaletterna så fint, färgglatt och personligt att ingen kunde smutsa ner toaletterna utan att skämmas. Toaletterna var en fröjd att besöka, både hygienmässigt och estetiskt. Jag hoppas att fler arrangörer tar efter den lösningen.