Idag har jag varit på två intressanta föreläsningar. Det första var ett frukostseminarium imorse om jämställdhet och prostitution. Panelen gick relativt bra, Dirty Diaries-regissören Marit Östberg och riksdagsledamoten Camilla Lindberg var kritiska mot sexköpslagen, men deras motståndare hemföll flera gånger till fördomar och stereotyper. Värst var när en av motståndarna upplevde att det var självklart att torskar inte brydde sig om det var en fjortonårig flicka från Moldavien eller en välmående medelålders svensk vuxen som de de köpte sex av. När väl publiken släpptes in bröt helvetet lös. Wagenius lag hände flera gånger. Fler fördomar och stereotyper skreks ut och det var allmän moralpanik. Men debatten var intressant.
Marit Östberg sa flera gånger att prostitutionsfrågan – särskilt i Tyskland – bör vara en fråga om arbetsrätt snarare än illegalisering. Hon påpekade också att hennes vänner som sålde sex inte mådde dåligt av det. Camilla Lindberg menade att forskningen måste sluta behandla sexarbetare som en homogen grupp för att kunna sätta offerstämpel på dem. Om man vill hjälpa sexarbetare måste man göra mer djupgående forskning och lyfta upp dem som faktiskt mår dåligt.
Senare anordnade Fores en väldigt intressant debatt om liberalism och feminism, som i princip bara handlade om föräldraförsäkring. Johanna Nylander hade en väldigt intressant idé. Att föräldraförsäkringen ska vara mer barncentrerad. Om barnet har behov av att en extra förälder, en annan släkting eller en barnflicka ska få ett par föräldraledighetsbetalda dagar ska det vara möjligt.
Alexander Bard, Marie Wickberg och Jenny Sonesson hade väldigt bra argument för hur de försvarad individualiserad föräldraförsäkring ur ett liberalt perspektiv. För det första är det inte liberalt att ge en viss grupp privilegier eller rättigheter istället för att ge själva personerna dessa privilegier eller rättigheter. Föräldrarna ska inte få sina privilegier i grupp, utan var och en. Nästa argument var att föräldraledigheter i sig redan var ett statligt förtryck. Det är skattemedel som tar från medborgarna, för att sedan ges tillbaka till medborgarna. Därför har vi iallafall rätt att ställa krav på hur detta förtryck ter sig. Men målet i sig bör vara ett avskaffande av föräldraledigheten.